Höstens tv-serier drar igång nu under skiftet mellan september/oktober, men för oss som inte bara vill veta vad som går att titta på nu nu nu, men också en bra bit framöver, så har det varit en hel del bok-relaterad info att luska fram (ja, alltså, ni andra läsare behöver ju inte luska alls, ni kan ju bara besöka Onda Cirkeln…).
När Game of Thrones gjorde sitt intåg på tv-rutan och vi som inte läst böckerna trodde det fanns åtminstone en möjlighet att vintern faktiskt skulle komma innan vi uppfostrat ytterligare två generationer, så hände det som vi SFF nördar fasat lite för: SFF blev mainstream-media. Inte sedan första Harry Potter-boken kom för snart 20 år sedan eller original-Star Wars gick på bio har jag hört om så mycket folk utan övergripande intresse före denna typ av genrelitteratur kasta sig över en berättelse.
GoT var överallt och är överallt, fortfarande. Jag slutade titta för två år sedan och hänger fortfarande med i handlingen på nästan avsnitts-preciserad nivå, för det går knappt att undkomma. Men den öppnade också en hel massa dörrar: en uppsjö av urban fantasy, SF och fantasy-litteratur har blivit pitchade för att skrivas om till tv-format. Allt material finns, fansen finns och allt som behövs är egentligen pengar: och nu när GoT genererar mer pengar än små länder, så är det bästa tillfället att pitcha högt och lågt, nytt och gammalt, och se vem som nappar.
Bland de så kallade äldre fantasytitlarna finns Terry Brooks Shannara-serie, som Anna nämnt, och som man kunde önska skulle falla i glömska någon gång. Bland de nya SF-serierna finns exempelvis SyFy-channels The Expanse, som Hanna skrev om.
I våras släppte BBC One en sju-avsnitt lång serialisering av Susanna Clarks Hugo-belönta Jonathan Strange & Mr Norrell. Det är snyggt, och välspelat, samtidigt precis sådär lågmält som jag förväntar mig av ett brittisk kostymdrama. Jag har bara sett ett avsnitt, men kommer se hela nu i höst och skriva om det här.
Samma produktionsbolag som backade föregående titel, nämnde redan 2013 att de ville filmatisera Ben Aaronovitch urban fantasy och kriminalserie Rivers of London. När Aaronovitch var på Swecon i Linköping nu i augusti pratades det om detta en del. Det bollas fortfarande idéer, och Aaronovitch, som även skrivit för Doctor Who, kommer vara med i manusförfattandet om det blir något. Just nu ligger bland annat problem i potentiell casting. Huvudkaraktären konstapel Peter Grant är en man med en vit och en svart förälder, och det är viktigt för Aaronovitch att detta respekteras och lyfts. Hittills möts han dock av en uppsjö tips på vita skådisar som vita fans tycker skulle vara fantastiska, eftersom berättelsen inte alls behöver göra något politiskt statement tycker de (eftersom de är idioter som inte förstår sina egna politiska statements, uppenbarligen). Jag har läst första två böckerna i serien och hoppas på att det blir något, materialet skulle göra sig så bra i tv-serieformatet.
Australienska Starz, som gör Black Sails (prequel till Stevenssons Skattkammarön) och kommer göra Shannara, har också efter en lång procedur köpt rättigheterna till Neil Gaimans mycket omtyckta American Gods. En roadtripbok av episka proportioner där gamla och unga gudar utkämpar ett krig för överlevnad i den nya världen. Det har snackats om att göra tv-serie av denna bok i flera år, och för bara ett par år sedan var det starka hintar om att HBO var inblandade och att Tom Hanks produktionsbolag backade upp det. Men nu blir det alltså Starz, och regissör är Brian Fuller, senast känd för Hannibal med Mads Mikkelsen i titelrollen.
Sen har ju SyFy Channel också flera järn i elden. På fantasyfronten har man börjat satsa på Lev Grossmans Magician-trilogi. Böckerna har fått positiv respons, och har ibland beskrivits som en mer realistisk version av Harry Potter, alltså en magisk internatskola på högskolenivå, där massa unga vuxna festar, har sex och blir höga på sin egen viktighet samtidigt som det är klassisk portalfantasy med andra världar på bara en arms avstånd. Trailern finns ute och ser rätt lovande ut:
Och bara i dagarna avslöjade BBC Two att man planerar en fyra timmar lång mini-serie av China Miévilles The City and The City (2009), en fantasybok i noir-stuk.
Det är med andra ord mycket på gång, och av varierade slag: SF, fantasy, police procedural i urban fantasy tappning, magiska internatskolor, klassisk sword and sorcery… det enda jag verkligen tänkte på var slående likt med samtliga bokförlagor, är att inte en enda utav de har en kvinna i huvudrollen. Visst, det finns kvinnor, och de kanske är med i huvudensemblen, men om det finns en uttalad protagonist så är det en man. Och det är ju varken nytt, eller spännande enligt mig, oavsett hur mycket pengar man kastar på det.